Precis, se till att vi har orkester i alla led.

Där har vi ett bra bevis hur kulturen bör få ha kvar sina bidrag. Man börjar i en skolorkester övergår några år senare till en större orkester och sen vidare till en proffsorkester.

Håller verkligen med Lars Olof men Sveriges Orkesterförbunds medlemsorkestrar har stora bekymmer med att många skolor inte ser det på sättet att kommunens hela musikliv integrerad. Många kulturskolor är bra men här har vi reella problem på många h¨åll.

Jag fattar inte, köerna finns för det inte finns pengar att anställa tillräckligt med lärare utifrån efterfrågan. Sen står det att medel ska skjutas in för att få igång de privata aktörerna och på så sätt få bort köerna. Varför inte ge pengarna till kulturskolan så att de kan ha flera lärare och kan ta in flera elever?

Det här med konkurrensutsättning låter intressant. Låt oss börja med Kulturnämnden.

Det viktigaste med musik- och kulturskolorna är att den pedagogiska verksamheten är väl och långsiktigt integrerad i kommunernas totala kulturverksamhet, t.ex. orkestrar, körer, ensembler och grupper. Dessa utvecklingsprocesser får inte störas av någon form av ryckig upphandlingsverksamhet med flera utförare.

I min lilla ort. Rimbo, har vi en egen kulturskola som inte drivs av kommunen till skillnad från den "vanliga" kulturskolan i Norrtälje, utan av en icke vinstdrivande stiftelse. Det är, så vitt jag vet, landets enda frikulturskola som får en sorts skolpeng av kommunen som ska motsvara vad den kommunala kulturskolan får. Efter en inkörningsperiod har det bara varit positiva effekter, både för vår kommundel och kulturskole- och kulturlivet i hela kommunen, eftersom vi har två kulturskolan som numera samarbetar väldigt bra. Det är ingen konkurrensfråga, eftersom kulturskolorna har olika upptagningsområden, men kan vara flexibla med dem om en elev får bättre undervisning i "den andra" kulturskolan beroende på instrument eller ämne. Med detta sagt är det dock stor skillnad mellan den lösningen och idén att konkurrensutsätta verksamheten på detaljnivå. Nacka, som var bland de första att införa ett sådant system, har det fått blandade reaktioner, men de flesta jag talat med (lärare och elever) är eniga om att det blivit sämre och krångligare. Vår kommuns nya kommunalråd (m) kom med förslaget att Norrtälje skulle göra som Nacka, och det var inte förrän han fick klart för sig varför man inte kan jämföra Nacka med 358 invånare per kvadratkilometer på en yta av knappt 100 kvadratkilometer med Norrtälje med 30,5 invånare per kvadratkilometer på en yta av 2114 dito. Till sist förstod (till och med) han. Jag drar upp detta exempel för att det är så övertydligt ideologiskt baserat, och där finns ett stort problem. På många håll i landet riskerar inte bara kulturskolor utan nästan all kommunal verksamhet att försämras av ideologiska skäl. Det bästa vore om vi kunde få en statligt bestämd lägsta standard som kommunerna måste leva upp till, men det är förstås min privata åsikt.

Med konkurrens kommer som alltid hög anpassning efter kortsiktiga val eftersom det blir viktigare för varje aktör att få fler kunder än att få bra bredd. Det kan bli ännu svårare att få elever till instrument som kräver många övningstimmar för att kunna skapa musik, och en överrepresentation av det som uppfattas som enklare att komma någon vart med. Precis som man anpassar utbildningsplatser efter kommande tjänsteunderlag, så gott det går, redan på gymnasiet borde det gå att anpassa utbud efter var behoven finns, även fast kulturskolan förstås har ett bredare uppdrag än att förse orkestrar med musiker. Bara för att folk gärna konsumerar läsk och godis betyder inte det att det är vad som huvudsakligen ska stå på menyn.

Är det inte redan snuttefierat med att alla sorters kultur bakas samman i den nuvarandekulturskolan istf den famlamusikskolan?

Ja det är ett hot! Allt blir kortsiktigt ,ytligt och "snuttefierat!